En plätta tack!
Vi sitter och flamsar på Franks, då Olivia plötsligt slänger fram tre små söta paket inslagna i rosa papper på bordet. En till mig, en till Ida och så en till Lillen. Vi sitter med stoora ögon och undrar vad detta kan vara!
Och så öppnar vi och möts av tre sockersöta likadana lila flätade armband med ett litet hjärta hängande på. Åh söta söta söta Olivia, du är för underbar! Nu är vi kompisar f o r e v e r tänker jag och blir tolv år igen ♥
Och Ida du kan bara inte säga en plätta. Det gååår bara inte. För er som missade denna hmm kvart? långa diskussion, så säger allas vår norrländska Ida en plätta istället för en plätt. För det andra, vilket gör det ännu värre, är att hon dessutom kallar vanliga pannkakor för plättar?! Herrejösses, denna denna människa . . .
